diktsidan14

Mina Vingar

Med vingarna söndertrasade
uppätna av andras hunger
göms fästena djupt inuti
därinne finns frihetens ursprung
född ur jaget

rör dem inte
de är livets essens,
mitt varande i nuet
min euforiska källa
under dagar av misströstan.

Händer

Dina händers vilja
blir avtryck på min hud
sätter spår i själen
av ömheten
längtan stillar plågan
fäster sig fjärilslätt
på den inre huden

dina händer
som balsam
helande såren
från förr.

Lockelser

I tanken har du
bitit dig fast
din aura omfamnar mig
i ett järngrepp
du är ett tvång

dina ordpärlor
skimrar som
alabaster och bärnsten
på ytan
ristar jag in ditt namn

innanför skyggheten
öppnas en längtan
frestelsen når fram
- ofrånkomligt

Du min lockelse
plockar dig
som en saftig frukt.

Dofter

Nattens hopfällda vingar
omsluter oss
dagen faller i glömska
vilseförd av mörkret
väntande
på nyväckt morgontimme
av spunnet ljus

sov och dröm
om kärlekens dårskap
lustfyllda nätters doft
av mysk och ambra

midnattstimmen vakar
stilla och försagd.

Tankar Du Gav

Trots vårens grönskande värme
kan vindarna piska hårt
- inuti
solljuset inbjuder till skratt
det berör inte mig
knuffar undan glädjen

gömda tankar når mig
och minnet slukas
av fjolårets känsloyra
då hör jag återigen dina steg
i det inre rummet
nu ekande
så ensamt och kallt

våren förmörkas när
isvindarna når känslan
från de tankar du gav
- och tog tillbaka.

Under Humleträdet.

Under humleträdet
väljer jag bort dagen,
viker ihop den som en filt,
gömmer undan den längst in i garderoben
- vill vila utanför mig själv
i ett tillstånd som inte dagen rår över.

När man vill gömma sig för sig själv
sitter man under humleträdet
njuter det liv man hindrat
från att springa bort - just nu

Med handen mot markens gräs
passerar värmen igenom nervsystemet
påminns också om tyngden
i det som väntar
- när nya dagar ställer sina krav

Under humleträdet
når man en inre frid
som i stunden tycks ändlös.

Juni

I Juni dricker man
lättjefullt skymningar
när natten lyser med sin frånvaro
honungsfärgad gryning
smyger in på tå
för att hindra natten att växa.

I varje blommas
kronblad och pistill
vilar en liten själ av hopp
född ur ljustrolska nätter

solen lyfter skymningen
så högt att mörkret flyr.

Anar din saknad

Precis i mittpunkten
av vår frånvaro
härskar känslans språk
du gav mig att förvalta

Fullmånen ler sorgset
bekräftar
det avståndstagande
som vuxit mellan oss

Precis där i mittpunkten
anar jag din saknad.

Nattlandet

I nattlandet - mer nära än bortom
sjönk du ner i missmodets djup
med tanken fängslad
bakom sotat glas

allt är förslutet
så ser du dig själv
en vingsvedd fjäril
som aldrig
kommer att flyga

skuggskrikens tomhet
ekar högt i fångenskapen
någonstans efter vägen
gick du vilse.

Född till mörker

Född hel av jord och väntan
men bränd och halv inuti
en förkolnat kärna
förhindrad att leva till fullo
- född till utanförskap
och kontaktlöshet

Din udda själ
lever ett liv bland skuggorna
ändå förmår du njuta
av enkla och ödmjuka ting
där finns kraften till försoning
- med dig själv.

Hudlös

Blodet når huden
när din tanke träder in
längtan vaknar
när din blick vidrör
en sällsam känsla kommer
sveper förbi
och rakt in i själen

där tumlar du om
sliter i allt som sover
väcker en känsla
som slumrat
i undanskymd vrå

en varm hands beröring
i ögonblicket då
ljuset bryter väg
mot skymningskvällen
får all rädsla att falla.

Tystnadens Tanke

Du kan omöjligt veta
hur nätternas tystnad
gör tankarna på dig
så levande

gång på gång föds känslan
i mörkret som omsluter mig
där förnimmer jag dig

ser en spegel av min själ
i din - därför saknas inget
av det som är utanför oss

försjunken i dig
uppslukad av det fantastiska
i upprymdheten
av några få
smeksamma ord.

Koltrasthjärtat.

Tanken har fastnat hos dig
begär ditt väsen oavbrutet
du bär mitt koltrasthjärta
i din kupade hand
- så håll det varsamt

Smek till lugn i tunga stunder
vagga min själ till ro

låt ödmjukheten vara en oas
när dagens dysterhet
breder ut sina skuggor
- under dem klappar
ett koltrasthjärta.

Mjuka Ord

Du som gömmer dig
bakom heta ord
har ett språk
som formar en symfoni
ljuva toner av luta och fiol
omformade
till lätta ordblommor

de flyter lätt ur din mun
som ett mjukt vårregn
eller hypnotiserande toner
från en förtrollad harpa

upplever språket
för första gången.
- de som vaknar av
innebörden i dina ord.